Vårt plastavfall del 4 – Återvunnet material sluter cirkeln

De globala problemen med vårt plastavfall kan verka oövervinneliga, men vi har faktiskt goda nyheter: återvinningen av vårt plastavfall ökar totalt sett. Och det är bra för den cirkulära ekonomin!

I vår serie om plastavfall har vi tidigare varit inne på den växande betydelsen av avancerad sorteringsteknologi och att vi behöver skapa en cirkulär ekonomi för plast där aktörer i alla led bidrar till uppgiften.

Denna fjärde del i serien om plastavfall fokuserar på den ökade användningen av återvunnet material som en avgörande faktor för att sluta cirkeln på ett för planeten hållbart sätt.

Plastindustrin står inför stora utmaningar

Att utvinna återvunnet material från vårt plastavfall är endast värt besväret om plasten har blivit ordentligt sorterad och inte innehåller några metaller, och om produkterna som tillverkas av den återvunna plasten uppnår samma kvalitet som de som tillverkats av jungfruligt material.

Att tillverka återvunnet plastmaterial från vårt plastavfall är det första steget. Men för att sluta cirkeln för plast helt behöver mer återvunnet material användas i produktionen av nya produkter. Detta är en lukrativ affär för plastproducenter eftersom återvunnet material är mindre kostsamt än jungfrulig.

Bättre lönsamhet med återvunnet material

Med materialkostnader i plastindustrin på mellan 40 – 80% av de totala kostnaderna beroende på segment, kan användning av återvunnet material avsevärt öka lönsamheten. Dessutom har återvunnet material av högsta renlighetsgrad mer eller mindre identiska egenskaper med ny jungfrulig plast.

Fortfarande en del invändningar

Trots dessa gynnsamma förutsättningar finns det fortfarande en hel del invändningar mot att använda återvunnet material inom plastindustrin. Kvaliteten på materialet är speciellt viktig i sammanhanget. Återvunnet material måste vara fritt från alla föroreningar för att skydda processer och maskiner från skador och försäkra att slutprodukten möter höga kvalitetskrav.

Slutsatser från en undersökning om användandet av återvunnet material bland plastprocessande företag i Europa (IK Survey – november 2017, utdrag)

  • Brister i kvalitet och leveranssäkerhet är de största utmaningarna för plastföretagen just nu
  • Pris är det viktigaste incitamentet för företag vid byte till användning av återvunnen plast.
  • Inställningen hos plastprocessföretagens kunder behöver bli mer positiv när det gäller användningen av återvunnet material
  • Introduktion av kvalitetsstandard för återvunnen plast kan leda till att företagen blir mer positivt inställda.
  • Trots många hinder på vägen använder den stora majoriteten av de europeiska plastföretagen redan återvunnet material av konstnadsskäl

Huvudslutsatser:

  • Volymer och kvalitet på återvunnet material måste öka
  • Efterfrågan och acceptansen för återvunnet material måste bli bättre
  • Mer innovation krävs för att hitta ytterligare processmetoder för återvunnen plast.

Metalldetektion för högsta kvalitet

Metallpartiklar är den vanligast formen av kontaminering av plasten som påverkar kvaliteten. Dessa partiklar måste detekteras och sorteras bort innan hantering för att undvika kvalitetsproblem och skydda utrustningen från skador.

För att undvika dessa problem används metalldetektorer och separatorer. Polymertillverkaren Sitraplas har t.ex. använt metallseparatorer sedan 2006 för att detektera och avlägsna metallföroreningar. Installerade direkt före transportrören detekteras de minsta metallpartiklarna på bråkdelen av en sekund och avlägsnar dem genom en avskiljningsmekanism.

Användningen av metallseparatorer garanterar alltså en högre kvalitet på det återvunna materialet som tillåter riskfri användning och bidrar till en hållbar utveckling av en välfungerande cirkulär ekonomi.

Plaståtervinning i Sverige

I snitt återvinner vi nio av tio burkar och PET-flaskor i Sverige, vilket gör oss till ett av de bästa länderna i världen på att panta. Däremot kom det nyligen siffror på hur stor förbättringspotentialen är när det gäller plast som inte ger någon pant. Hela 60 procent av övriga plastförpackningar som svenska hushåll förbrukar sorteras inte utan slängs i hushållssoporna. Mer om detta i Vetenskapsradions reportage om utmaningarna som återstår för att vi ska kunna uppnå total cirkularitet när det gäller plast.

Har du missat tidigare delar av vår serie? Läs del 1 – 3 här:

Vårt plastavfall del 1 – Ett globalt miljöproblem

Vårt plastavfall del 2 – Europa

Vårt plastavfall del 3 – Sorteringsteknologi